Vad betyder ett positivt provsvar?
Den här videon förklarar på ett pedagogiskt sätt det statistiska begreppet “Likelihood Ratios”. För den som inte orkar dyka ned i det tekniska kan man sammanfatta det hela med att man behöver veta vilken typ av selekterad population den du tar ett prov på tillhör. Ett test har nämligen olika sensitivitet och specificitet i olika grupper. Tänk till exempel på Strep-A test. Använder du det på alla, oselekterat, har det nästan inget värde alls, men selekterar du patienten utifrån centorkriterierna får du plötsligt bättre sensitivitet och specificitet och därmed bättre likelihood ratio (=hög sannolikhet att patienten har sjukdomen streptokocktonsillit).
Jag måste villigt erkänna att medicinsk statistik inte är min starka sida. Professionell bedömning tycker jag bygger på samlad evidens, erfarenhet/kunskap, vilken instans patienten söker( vårdcentral,jourcentral, akuten- självselekterande)/patientgrupp, ålder. I min bedömning ingår flera parametrar ( försöka ha minst tre diff diagnoser i minnet); god anamnes, kliniska fynd och ev kompletterande provtagning som bekräftar min misstanke samt sannolikheten för ev sjukdom.
Tester kan vara falskt positiva, sant positiva, falskt positiva och falskt negativa. Som jag förstår det bör man välja ett test med hög sensitivitet om jag inte vill missa en sjukdom och ett test med hög specificitet om jag vill vara helt säker på att personen verkligen lider av en sjukdom. Jag vill också säga att vi är bortskämda med förhållandevis god evidens och beprövad erfarenhet så det har verkligen varit ” annorlunda ,skrämmande”” och lärorikt med Covid-19.”
Klok kommentar. Håller med – Covid19 har verkligen ställt frågan vad som har och inte har evidens på sin spets.